Visar inlägg från december 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Amaryllis-show!

 Här visar jag resultatet (hittills) av mina Amaryllis-odlingar i december:

 Såhär långt har de för 4-5 veckor sedan - på Ica inköpta - till synes torra och livlösa lökarna kommit idag:

 

 ... här har amaryllisen fått samsas med diverse annat stuff...

 men verkar trivas - 

- här ser jag att också en liten skyddsängel  har smugit sig in bland krukorna...

 ... och den grå och torra löken har nu utvecklats till en skönhet!

 Den här vackra polkagrisrandiga amaryllisen är ny för mig. 

Den saluförs enligt etiketten i krukan under namnet Amorice -  "Från din odlare i Vallentuna", Blomsterboda.

  *     *     *

 De här ståtliga mörkröda blommorna (nedan) har jag inget namn på - de är 'fådda blommor'  i form av snittblommor med eucalyptuskvistar som extra effekt.  


 De tre stjälkarna står nu (något avkortade) i kallt vatten i en hög och smal stöttande vas, där de tycks trivas bra.  Även i det här tillståndet utvecklas blomkronorna med nya knoppar varje dag! 

 De utblommade plockar man bort allteftersom.

   *     *     *

 I köksfönstret har den helvita Amaryllisen Intokaise  utvecklats med två stjälkar ur samma lök.

   Den ena av stjälkarna med den tre- eller fyrblommiga toppen vek sig av tyngden (jag hade nog vattnat för lite!) och nu står den andra kvar och håller på och får utökning av familjen i sin krona - med ytterligare 2-3-4... knoppar!

  *    *    *

Amaryllis  ...  Var kommer växtkraften och färgerna ifrån?

 Ja, nu finns den ju i nyanser från vitaste vitt till mörkaste rött med både enkla och dubbla/fyllda blommor - på mer än en halvmeter långa stjälkar! 

 "Amaryllisen är bland de enklaste, snabbaste och mest spektakulära av alla lökväxter att odla.  De producerar ofta stora blommor på mindre än fem veckor"  läser jag i en länk, när jag googlar, och kan intyga och konstatera att just så har det skett här med mina lökar! 

 Jag får också veta, att amaryllislökarna odlas oftast på det södra halvklotet - Sydafrika och Brasilien - men numera produceras en hel del amaryllislökar också i Holland.

 -------

PS  Nedan ett par utklipp från webben, om du vill fortsätta att få veta lite mer om denna i dessa dagar mycket populära julblomma! /viiu

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Hippeastrum (lat.) betyder ordagrant ryttarstjärna, även om D.W.Herbert, som publicerade namnet, avsåg betydelsen riddarstjärna. Det finns många förklaringar på kopplingen till en ryttare, men en teori säger att kopplingen snarare är till hästen än till ryttaren. En av de tidigast införda arterna fick ursprungligen namnet Amaryllis equestris av Linné - equestris av latinets equus (häst). Det sägs att Linné tyckte att de två högbladen på blomstängeln med lite fantasi kan liknas vid öronen på ett hästhuvud. D.W.Herbert använde sig av Linnés artepitet för att konstruera ett släktnamn, men missade kopplingen till hästen och associerade kring en annan tänkbar betydelse - eques = ryttare.

Det svenska namnet amaryllis hänger med sedan Linnés tid, trots att det egentligen är en annan växt som bär det namnet - kapamaryllis (Amaryllis belladonna). När Linné publicerade sin Systema Nature 1753 insåg han inte att den sydafrikanska kapamaryllisen och de sydamerikanska arterna inte var släkt och förde dem till samma släkte. Först under 1800-talet blev det uppenbart att det behövdes två släkten och D.W.Herbert publicerade Hippeastrum för de sydamerikanska arterna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första steget på väg mot dagens moderna hybrider togs i England 1799 då en viss Mr. Johnson från Prescot korsade H. reginae och H. vittatum med varandra. Han fick fram en livskrafitg sort med relativt små, fast eleganta blommor, röda med vit mittrand. Sorten odlas än i dag under namnet Hippeastrum ×johnsonii. Den förste som målmedvetet började förädla hybrider var John Seden, verksam hos Veitch, Chelsea. Han började arbeta 1867 med H. leopoldii som bas.

I början av 1900-talet kom förädlingen i gång på allvar. Fler arter användes i arbetet, främst de med stora spektakulära blommor för att öka storleken på hybridernas blommor. Idag har trenden vänt något och nu ser vi åter småblommiga hybrider på marknaden.

I Sverige odlas amaryllis som krukväxt och är mycket populär som del av juldekorationerna.

"Var hälsad sköna morgonstund"

   *     *     *

   JULOTTA

  Juldagsmorgonen här hemma inleddes med julotta i Sveriges Radio P1, som sände från Hemsjö kyrka i Alingsås kommun.

Nedan har jag hämtat lite stoff från webben, där hela julottan går att se i både bild och ljud:

  - "Traditionsenligt inleds julottan med Var hälsad sköna morgonstund  där hela nästan 50-manna kören leder sången. Musiken är en finstämd blandning av gamla klassiker och nya favoriter helt i samma anda som dagens predikotext:

Ljusen, sångerna och texterna både bär oss  och hjälper oss att få kontakt med den  verklighet som vi längtar efter, den som vi  anar bortom illusionerna, bortom den  skenbara verklighet som vill få oss att tro att allt är färdigt, lönlöst, hopplöst.  

I stället vill berättelsen visa att förändring är  möjlig. Visa att en bild går att ersätta med en  annan bild. Ett språk ersättas av ett annat  språk. En världsbild ersättas av en annan  världsbild.  

Den Gud som en gång kunde skilja ljuset  ifrån  mörkret skapar fortfarande och det är  den Gud som nu klär av sig makten, äran och härligheten och för ett ögonblick låter sig  falla rakt ut ur sin fullkomlighet och ner  genom alla de sju himlarna för att utlämna sig själv till oss människor. "    

    

 -------

"Decembernatt" - det är advent

  TANKE FÖR DAGEN   

          Det är advent, och ljusen är tända nu... och 

"Snart är det jul, den helg vi firar i fridens namn,

    då vi ska ta oss dit och bry oss om varann.

    Men vi får så brått och mest så irrar vi omkring -

    och undrar om vi glömt nånting...."     

      O:-)  :-\ 

 -------

'Kyrkporten' i fokus

    JUL-IKON   

   

   Bilden här ovan är ett foto som jag tagit av omslaget på Vårgårda Pastorats tidning "Kyrkporten"  Nr 1/ 2020, innehållande bl a verksamhetskalender för församlingarna inom pastoratet. 

Samma dag som tidningen kom till våra brevlådor fick jag av en församlingsmedlem under ett telefonsamtal frågan vad jag tyckte om omslaget på "Kyrkporten".  

 Jag, som just hade tagit in posten, hittade mycket riktigt ett nytt nummer av församlingstidningen bland pappren (nej tack till reklam-skylten på min brevlåda har suddats ut av regnet, så det kommer mycket post nu!) - jo, så jag tittade som hastigast på omslaget och konstaterade att 

- det är en julgran som lyser i (natt)mörkret  -  vilket också var mitt svar på frågan.

- Julgran...!??  

 -  Ja, som man ser julgranar stå och lysa ute på torg och i mörka trädgårdar nu under advent.

 -  På min är det en massa 10-kronorsmynt, guldtior utspridda... fick jag till svar  -  och jag tyckte mig höra en ton av besvikelse i rösten i telefonluren.

 -  Ja-a..., sa jag, när jag nu granskade ljuskäglorna närmare, de ser ju faktiskt ut som mynt.... det syns liksom en prägling på dem som är närmast kameran och tydligast.

Och så följde en stunds dialog om den frågan i telefonen, där jag kom på tanken och sa att det kanske var lite samhällskritiskt tänkt.  Att man med den här bilden kanske vill uttrycka vårt julfirande som en i hög grad kommersialiserad tillställning - som den ju faktiskt blivit numera, i första hand... och inte längre som en kristen högtid...??

 *    *    *

Man kan ju ta reda på saker och ting som man undrar över och är nyfiken på. 

   På insidan av omslaget fann jag uppgifter om ansvarig utgivare, redaktion m m  och så står det också

  Framsida:  Gustaf Hellsing/Ikon

Jag googlar på det för mig okända namnet och får veta att Gustaf Hellsing är en yrkesfotograf (i Uppsala) med lång erfarenhet av digital bildbehandling och scanning och att han är auktoriserad leverantör av bilder till Svenska kyrkans fotobank Ikon.  

Där finns också uppgifter som adress och telefonnummer, så jag ringer och får ett snabbt och raskt svar: 'Gustaf'' !    Rösten lät tillmötesgående, så jag sa mitt ärende. 

GH  bekräftar det som jag redan inhämtat från webben - han hade ingenting med Kyrkporten eller andra tidningars layout att göra osv, han 'bara levererar foton till Svenska kyrkans fotobank Ikon', som får lov att använda dem efter eget tycke och behov. 

 Men nu blev också fotografen intresserad av tanken på min och andra tolkningar av fotot.  Han sade, att han hade tusentals foton och kunde inte minnas 'alla' -  men han sa sig nu nästan komma ihåg ett sådant foto som jag beskrev för honom... och tyckte att bilden ju faktiskt kunde tolkas på många olika sätt... osv.

Efter detta upplysande samtal var jag upprustad med tillräckligt med kunskap och underlag för att kunna kontakta den beslutande redaktionen här hemma på orten. 

  *    *    *

REDAKTIONENS SVAR

Enligt Esbjörn Svärdquist  - kyrkohede och den ena av redaktionens medlemmar - var det den andra redaktionsmedlemmen och layoutaren Anna Castor  som från Ikon valt ut och föreslagit den aktuella omslagsbilden - med tolkning som även han som ansvarig utgivare helt samtyckte till.

Anna Castor  presenterar här församlingstidningens 'uppgift och innehåll' och sammanfattar redaktionens tolkning av omslagsbilden enligt nedan:

 - Tankar kring Kyrkportens framsida nr 1 2020

Kyrkporten är en tidning som Svenska kyrkan i Vårgårda delar ut till alla hushåll i kommunen. Där informerar vi om sådant som händer i våra kyrkor. Varje nummer innehåller också en artikel om något angeläget ämne. När vi väljer bild till framsidan är utgångspunkten att den ska berätta något om innehållet i tidningen, men också gärna väcka tankar och funderingar. Ofta använder vi oss av Svenska kyrkans egen bildbank Ikon, där fotografierna är fria att användas och passar vår verksamhet.

Bilden på Kyrkportens framsida nr 1 2020 kommer från just Ikon och föreställer en julgran, som är fotograferad ur fokus och med en stor bländare. Granen framträder därför endast som en suddig skugga och ljusen som lysande cirklar i ett oregelbundet mönster. Valet föll på just denna bild för att den anspelar på julen (åtminstone om man uppfattar att det är en julgran!) samtidigt som oskärpan lämnar utrymme för egna tolkningar. 

Tanken att ljuskällorna skulle kunna ses som guldmynt fanns också.

Själv såg jag (=Anna Castor) just det som en kommentar till hur mycket pengarna styr våra liv idag. Att julen på många sätt har blivit en kommersiell högtid, där handeln ofta slår nya rekord. Det är lätt att tappa fokus i juletid, precis som man kan säga att denna bild har gjort.

I all stress kring förberedelser och alla ”måsten” tror jag att vi alla skulle må bra av att fokusera på julens egentliga budskap: Guds kärlek till oss människor. En kärlek som han visade genom att komma till världen som ett hjälplöst barn, beroende av andra i allt. Med den två tusen år gamla julberättelsen följer också uppmaningen till oss idag att värna den svage och den utsatte. Då ger vi Guds kärlek vidare i världen. Psalmen 737 i Svenska psalmboken uttrycker det så här: ”Sin kärlek så skyddslös Gud världen förtror, som barnet i krubban han här bland oss bor”

Hur vi tolkar och läser av en bild kan vara högst personligt och individuellt. En bild som inte är entydig kan sätta igång tankarna och få oss att fundera och associera. För mig är det en styrka om en bild tvingar mig att tänka och ger mig nya infallsvinklar. Ibland kanske min tolkning inte är i närheten av vad fotografen eller konstnären tänkte sig, men det spelar ingen roll. Mina tankar har ändå berikats. Det är också skillnad på olika typer av bilder. En reklambild har t ex som uppgift att förmedla det säljaren vill oss som kunder, medan en konstbild sällan ger svar utan ställer frågor och lämnar tolkningen till oss som betraktare.

Spännande, i vilket fall, att en bild på Kyrkporten kan väcka tankar som lett till detta blogginlägg!  I och med detta diskuterade vi också här på arbetsplatsen hur vi såg på bilden och tolkade den. En kollega kommenterade att julen visst handlar om pengar, men med följdfrågan om hur vi använder dem. 

Om vi väljer att dela med oss av det vi har kan julen mycket väl handla om pengar. Det var en vändning som gav mig en ny tanke - som jag kanske inte hade fått om det inte varit för bilden på Kyrkportens framsida!

    Anna Castor, 

 - nu fritidsledare i Svenska kyrkan, men har tidigare arbetat som konstpedagog.

  *    *    *

 TANKE FÖR DAGEN

 Tack, Anna och Redaktionen, för det utförliga svaret som också stärker min syn och mina tankar om konst! /viiu

Och 'Kyrkporten' och dess omslagsbild på det senaste numret har nog väckt många intressanta tankar - fått och gett extra fokus på både julfirandet och konsten!  

        GOD JUL!

   -------  

'En ton från himlen'...

... ja, det kan man likna gårdagskvällens julkonsert 'JULTON'  vid!

   Konserten ägde rum i Kullings-Skövde kyrka i Vårgårda och hade lockat dit unga och gamla från hela bygden.  Kyrkan var nu fylld till sista plats!  (Jag satt bra på en extrastol vid entrédörren.)

I programmet medverkade körer, solister och instrumentalister: blåsorkester, orgel och piano samt församlingen, som stämde in med kraft i de vackra gamla advents- och julpsalmerna.  Det var mäktigt!

  *    *    *

  Eftersom jag inte hade med mig varken min kamera eller telefon till kyrkan, så tar jag här (återigen) youtube till hjälp för att något illustrera känslan man fick med sig hem!

  *    *    *

 PS    "Det finns en andlighet i människan - även i dagens. En andlighet som forskningen inte kunnat mäta eller bevisa ännu, men som jag för min del är säker på finns!"   Ungefär så sade genetikern, forskaren, professorn, biologen m m  Svante Pääbo i söndagsintervjun med Martin Wicklin i P1 igår...  (Med reservation för feltolkning/viiu.  Men ordalydelsen kan ju (om någon dag?) kollas upp i sverigesradios hemsida, tror jag.)

 --------

Äldre inlägg