Visar inlägg från juli 2016

Tillbaka till bloggens startsida

... en sång som kan göra någon glad!

TANKE FÖR DAGEN   ... en sång som kan göra någon glad,
                                    idag!

- Sjung 'en symfoni' med Loa!

   - - - -

PS  Klasskamraten  från A-ås fyller år idag!   @-}-- 
     
Rosen är till henne - från mig & väninnorna.

'Ädelros'     -  akvarell o tusch/viiu

-------

'Rolling home, rolling home across the sea...'

TANKAR  i dessa resandets o seglandets dagar -    

nu och genom tiderna -

indiskaVi mötte ett skepp i den svalkande monsun när vi ångade mot Röda havet opp ...

"En underbar geografilektion signerad Evert Taube. Två båtar möts i monsunen. Den ena ångar mot Röda havet, den andra går från Ostindien till Godahoppsudden. Ångaren kommer troligen från Australien dit Evert själv for som ung sjöman och är på väg mot Suezkanalen. Den vägen kan dock inte ett segelfartyg gå, så fullriggaren måste segla runt hela Afrika.

När fartygen visat sina flaggor stoppar ångaren maskin och skeppet lovar upp “där hon gick med vinden in ifrån babord”. Men det där vet vi redan. Monsun är en vind som om sommaren blåser från sydväst, det vill säga mot babordssidan på skeppet Taifun på sin kurs mot “Good hope”.

Tanken med att stanna är att den svenska ångaren kommer hem flera månader före den finska fullriggaren och därför kan ta med sig brev hem till Norden.  Vilken tid talar vi då om? Finland blev självständigt 1919, det var då “Finlands vita flagg med blåa korset på” blev officiell symbol. Men händelserna utspelar sig innan radiotelegrafin blev allmän i handelsflottan. Troligen är vi någonstans på 20-talet. Visan publicerades först i samlingen Ultramarin från 1936.

På ångaren sätter de en båt i sjön och ror bort till Taifun. De får ett rep från backen, det vill säga den del av däcket som ligger framför främre masten. Det gör att de släpar längs med skeppet och får en repstege, en lejdare, från mitten som fjärde styrman klättrar upp för. Längs med relingen finns en utbyggnad där alla stag och kablar som stöttar masterna sitter. Den kallas röst, och där står Fritjof och berättar sin historia.

Det mesta är naturligtvis lögn, men det finns som alltid delar som är sanna. Kapten Fredrik Adelborg var generalkonsul i Singapore i slutet av 20-talet och Hagenbecks djurpark finns ju fortfarande kvar i Hamburg. Och när cyklonen mojnat fick de en sydvästmonsun igen och drev iland i sydvästra Indien, vilket ju är rimligt.

Men hur jag än tittat på bilder av fullriggare på internet har jag aldrig hittat någon som har just 22 segel. Taube berättar själv i en av sina böcker hur han träffade en dansk prins som var mycket sjömanskunnig och som undrade samma sak. Men Evert ger inget besked."
     (Texten ovan är skriven av ........?........;  kopierad från webben av mig/viiu)

-----------------

Så här berättade o sjöng alltså Evert Taube 1935  (ett bekant årtal, förresten!)

Möte i monsunen  - texten i sin helhet;  
                                          läs den, så slipper du plöja igenom ngn tjock äventyrsroman (i värmen)!

Vi mötte ett skepp i den svalkande monsun
där vi ångade mot Röda havet opp,
en fullriggare det var och dess namn var Taifun,
som nu segla från Ostindien till Good Hope.

Vår kapten gav nu order att vi skulle hissa flagg
och vi hissade den gula och den blå,
och i samma stund så blåste där från skeppets gaffelnock
Finlands vita flagg med blåa korset på.

Vi höll ganska nära och stoppade maskin
för att preja och ta budskap med oss hem,
och då lovade hon opp där hon gick med vinden in
ifrån babord, och vi rodde bort till dem.

Vi fick ända från backen och lejdare midskepps
och vår fjärdestyrman äntra upp på den,
men i röstet står en svensk sjöman som jag nu återser
Fritiof Andersson, min gamle barndomsvän.

Ja, man möts ju ibland i monsuner och passad
när man seglar mest på värmen som vi gjort,
jag blev likväl rätt förvånad fästän ändå mera glad,
när jag återsåg min vän på denna ort.

-Jag blev held up i Kina, jag blev rånad i Shanghai,
jag har suttit hos pirater uti pant,
men jag gifte mig med dottern till mördaren Fu Wai,
sade Fritiof, det är hemskt men det är sant.

-Med kinesiskans hjälp kom jag sen till Singapore
utan pass och pengar står jag på ett torg
när en man i guldgaloner plötsligt fram emot mig går,
Sveriges konsul, kapten Fredrik Adelborg.

-Se goddag, Fritiof Andersson, säjer Adelborg,
vad i Herrans namn gör du i Singapore?
-Ifrån Gula floden kommer jag och vill till Göteborg,
det är bäst att en hyra hem jag får.

-Jag blev klädd i vita kläder, jag fick låna tie pund,
jag fick pass med Kungens vapen och porträtt,
konsulinnan bjöd på te och jam och pratade en stund,
hon var det sötaste jag dittills hade sett.

-Ja, så tog jag en steambåt och mönstrade på däck
och i Siam fick vi last av vilda djur,
tigrar, lejon, elefanter, som dom sålt till Hagenbeck,
som du varit hos i Hamburg, eller hur?

-Men den resan var värst av alla, det är sant,
syd om Ceylon gick vi in i en cyklon,
ut ur buren smet ett lejon, rök på en elefant,
vrålet blandades med storm och böljors dån.

-Snart var luckorna bräckta och upp kom många djur,
vår kommandobrygga den gick överbord,
elefanten knäckte masterna och kastade en tjur
ut i havet, gosse, sanna mina ord!

-Ja, Hagenbecks ombud åt lejonet ju opp,
en gorilla klättra ner i vår maskin.
För att härma maskinisten slog hon fram och back och stopp,
tills jag sköt henne med skepparens karbin.

-Det var självaste Nemesis från djunglerna, min vän.
Snart var bara jag och elefanten kvar.
När cyklonen gått så fick vi en sydväst-monsun igen
och drev in till Camarin på Malabar.

-Men nu säger jag adjö för din styrman går från bord.
-Ja, men Fritiof, elefanten, vem fick den?
-När vi träffas nästa gång skall jag besvara dina ord,
vi ska segla nu och sätta kurs igen!

Och de brassade för fyllning och började sin gång
och tillbaka till vår skuta rodde vi
och där gick hon i monsunen och jag hörde deras sång:
-Rolling home, rolling home, across the sea!

Men jag räkna' alla segel och räkna om igen
ifrån flying jib till röjlar och mesan.
Det var summa tjugotvå vita segel som där gick
på den glittrande blåa ocean.

--------   
 PS   Det känns nu som att man, dvs jag, också varit med här
       på den här äventyrliga seglatsen på Taifun...!  
       Fast jag ju bara suttit still vid skrivbordet
och printat på laptopen... medan benen somnat....
Så illa kan det gå i dessa digitala tider...
Men nu ska jag bättra mig! Ska försöka i alla fall.
Ska genast gå några varv på altanen....sen får jag se hur det går med själva seglatsen - det krävs lite verklig action för att kunna genomföra det också... inte bara fantisera.   Nästa steg blir att åka till stan och hämta ut det förnyade passet (med nytt foto - utan glasögon!) hos Passmyndigheten/viiu

Inbjudan till Bohuslän

Som blågrå dyning bohusbergen rullar
I ödsligt majestät mot havets rand
Men mellan dess kala urtidskullar
Är bördig jord och gammalt bondeland
Dit tränger Skagerack med blåa kilar
Och strida strömmar klara som kristall
Och lummig lövlund står med björk och pilar
Och ask och ek vid ladugård och stall

Kom, Rönnerdahl till Ängön nu om våren!
Nu häckar ejder, gravand, mås och trut
I vildrosbuskarana och björnbärssnåren
Har finkarna och mesarna tittut
På slånens taggiga och svarta grenar
Syns inga gröna blad, men knopp och blom
Som breder över gråa gärdsgårdsstenar
Ett pärlstrött flor av snövit rikedom

Kom ut och lufta vinterdävna tankar
På stigar vindlande i berg och myr
Där vinden blåser in från Doggers Bankar
Med doft av tång och salt och äventyr
Och kom till Långevik, till sjökaptenen
Herr Johansson, som, mätt på havets skum
Nu vårdar äppelträden och syrenen
Och örtagården kring sitt Tusculum

Ja kom och se vårt Bohuslän om våren
Du Rönnerdahl, som äger blick för färg
Här går på vinröd ljung de svarta fåren
Och rosa skyar över druvblå berg
Här svallar myllan lilabrun kring plogen
När Anders plöjer med sin norska häst
Och skutor med kinesiskt vitt om bogen
På golfströmsgröna svall styr mot nordväst

Kom ut till oss! Här kärnar Hulda smöret
Och leghornshönsen värper ägg var dag
Här blir du frisk till hälsan och humöret
Här trivs du, Rönnerdahl, det lovar jag!
Här bygger Anders båtar och fioler
Här kan du fiska torsk och spela vals
Och tjusa oss med kullrande trioler
Ur Anders felor och din egen hals

Kom ut till stränderna, de ödsligt sköna
Med slån och hagtorn, böjda djupt av storm
Med gamla båtvrak som har multnat gröna
Men än, i brustna skrov, bär vågens form
Där mellan hav och land, på sand som skrider
På tång som gungar, kan du ensam gå
Och leva i de längst förflydda tider
Och i ditt släktes framtid likaså
Inbjudan till Bohuslän med inledningsorden "Som blågrå dyning bohusbergen rullar", är en visa av Evert Taube, publicerad första gången 1943 i samlingen Ballader i Bohuslän – diktade, tonsatta och illustrerade av Evert Taube.[1] Handlingen i sången tilldrar sig liksom i Huldas Karin och Här är den sköna sommar hos familjen Johansson på Ängön
 och det är också Huldas Karin, Karin Johansson, som bjuder in Rönnerdahl, Taubes alter ego, att upptäcka Bohuslän:
"Ja kom och se vårt Bohuslän om våren, du Rönnerdahl, som äger blick för färg. Här går på vinröd ljung de svarta fåren och rosa
skyar över druvblå berg." (Wikipedia) 
 Bohusbergen i skymningen från mitt ateljéfönster
 i Skärhamn (Tjörn) - krita o akvarell /viiu

 Nedan:   Vinterkväll vid Bohuskusten - akvarell /viiu

-----

 

Miljoner rosor....

Har lyssnat på dagens Sommar i P1 - 

här lite finsk språkövning från Markus Krunegårds program:

*    *    *

PS  Rosorna här vill jag ge till mina nära och kära -
     barn och barnbarn!!

-------

Grön Harsyra och en Röd släkting...?...

forts. från föregående inlägg "Naturens verk -"  (2016-07-09)

Här en vacker bild på den vanliga Harsyran 
med sina salladsgröna blad och skira violettrosarandiga blommor.

Cleaned-Illustration Oxalis acetosella.jpg

 *     *      *      *      *      *      *      *      *      *     *      *     *

Nedan:

Att det är en släkting till harsyran, som man ser på mina bilder här nedan, finns det väl ingen tvekan om...?  
Men vad har den för namn i botaniken? Det har jag inte lyckats få fram - varken i fackböcker eller via google.  
Jag har i min okunnighet kallat den för rödsyra  här hemma till vardags. Har den lite varstans i trädgården - mest sticker den upp ur springorna mellan sjöstensplattorna. Verkar trivas där!

Söker man på rödsyra i flora-register, får man upp bilder på en växt med ett helt annat utseende - en som är mycket snarlik den som jag lärt känna igen som
bergsyra  - jag har den i mitt femtiotalsherbarium också, 
Ru´mex acetosella  (har inget foto till hands att sätta in på den).

*    *    *

Mina rödsyrerabatter

 Här har jag idag (mellan skurarna) varit ute och fotograferat en del av mina rödsyrerabatter - 

och arrangerat enstaka exemplar på ett någorlunda pedagogiskt sätt

för att kanske den vägen få fram lite fakta om denna tydligen inte allmänt kända växt...

*     *     *     

Om det är någon av bloggläsarna här, som känner igen den, 
är hen välkommen att komma med information! 

Skriv då i 'kommentarer' längst ned på sidan.

_______

Äldre inlägg