Visar inlägg från november 2014

Tillbaka till bloggens startsida

'KREATIV PAUS'

 *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *    *     *

  TANKE FÖR DAGEN  - från  Alingsås Kuriren  (den 12 nov.)

  'Jag latar mej inte.  Jag tar en kreativ paus!'   

                                                 Gunilla Dahlgren 

                              *    *    *

   Det där med 'kreativ paus' stämmer på mig också!  Åtminstone 'paus', för jag får inte så mycket uträttat som jag borde... men jag kanske är på kreativ laddning. . . .?  

 En förmildrande omständighet i lågprestationen är väl att jag   f n  ju ägnar mig åt lite (legal) konvalescenttillvaro, vilket lätt kan förväxlas med 'latar mej'...  Jag har själv lite svårt att avgöra vad som är vad - osäker på var exakt den gränsen går. . . alltså gränsen mellan ren lättja/bekvämlighet och nödvändig vila!

 Det blir hursomhelst inte lika mycket skrivet  eller gjort som tänkt - för tankarna de far i alla fall iväg åt alla möjliga och omöjliga håll!  

  *   *   *
  Böcker m m - tacksam för allt!
  En hel del böcker av blandat innehåll tränger sig också på och vill bli lästa - nu när jag inte är så mycket ute och springer i skog o mark. . .  Sedan finns det ju skön musik att krydda tillvaron med också!  
Ja, det finns mycket - jag har mina go´a barn, barnbarn och vänner -  jag klagar inte!  Är tacksam för allt!!  Även för att jag kan 'få lust' att måla något svart träd. ibland.

LIVETS TRÄD

*     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *     *

Ur bildarkivet

   

  'Livets träd'   akvarell  Viiu Riis

    _________

... ännu mera sorg - 'En förlorad klang'

Som en fortsättning på föregående inlägg om 'sorg'

kan jag idag lägga till ännu mera aktuell sorg -  sorg, som berör många av oss!

När jag i måndags, den 3 november, efter en lunchbjudning tillsammans med ett par vänner satt hemma hos värden och samtalade om bl a språk, böcker m m, så tog jag upp Käbi Lareteis författarskap, utan att veta, att hon just hade dött denna dag... vi läste det som en nyhet, när vi satt där i soffan och googlade på surfplattan!

Konsertpianist och författare

 Jag hade alltså just berättat, att jag i dagarna hade läst om hennes bok 'Såsom i en översättning'  (från 2004) och att jag nu hade fått ut många nya tankar - och igenkänningsfaktorer - annat än jag minns att jag hade tagit till mig då jag läste den för tio år sedan.

I alla fall hade jag nu under omläsningen om och om igen haft anledning att konstatera, att konsertpianisten Käbi Laretei  verkligen också hade en minst sagt lika bra uttrycksförmåga i skrift  som i ton.  Hon blev med åren en mycket bra författare -  författare till böcker, som är läsvärda ur många aspekter!  Oftast handlar det om händelser ur hennes eget liv. I boken "En förlorad klang"  (1991) berättar Käbi t ex om flykten från Estland.

  Allt det hon skildrar - upplevelser och minnen från sitt liv - gör hon på en njutbar, briljant prosa!  

 

Två identiteter  

'Såsom i en översättning' skriver hon om hur det känns att ha två identiteter, eller rättare sagt kanske, hur hon tyckte att hon i äktenskapet med Ingmar Bergman - som hon ju berättat om hade en stark själarnas samhörighet med - ändå levde eller upplevde som i en översättning, dvs inte som ett äkta original helt igenom... jag kommer inte ordagrant ihåg formuleringen, men den var träffande och bra; (boken var lånad från biblioteket och jag kan inte kolla nu).  Jag förstod exakt vad hon menade. Även om man kan ett par språk 'lika bra', så är modersmålet  mera som av kött och blod och ligger närmast hjärtat - det andra har liksom ett carbonpapper mellan originalet och kopian...  Fast jag måste ändå för min del 'erkänna/konstatera' det också, att nu efter sjuttio år i svenskspråkig miljö, så har det svenska språket fått en ganska naturlig plats nära hjärtat också..även dialekter och så. Till stor del beror det också på att Estland numera existerar som ett eget land på världskartan igen - och jag känner inte längre lika stort personlligt ansvar på mina axlar att försöka hjälpa till att upprätthålla nationen via 'språkvårdandet'...

AnmKäbi Lareteis modersmål var estniska, men hennes författarspråk var svenska.

*    *    *

TANKE FÖR DAGEN -

här kan vi nu ännu en gång lyssna till en förlorad klang! 

 

 Lyssna också på intervjun med Käbi Laretei : "Urmas Ott ja teised, Volume 4" - i you tube.menyn, som följer här efter pianospelet.

 *    *    *

 Till sist:

 Här tänder vi ett ljus till minne av ett ljus, som vi fått glädjas åt.

 * Henrik Sörensen  står för illustrationen  'Varietéartist'  (1910)

     Målningen finns på Prins Eugens Waldemarsudde (inköpt dit 1911), men här ovan på bloggbilden i mitt kök, avbildad på ett vykort, som jag fått tillsänt mig från utställningen i Stockholm i september.

 ------------

MUMINFAMILJEN HAR SORG ...

*     *      *      *      *      *      *     *      *      *      *      *     *     *

Sorgligt

Ja,  det är inte bara Muminfamiljen som har sorg, utan alla vi andra sörjer också - alla vi, som älskar TOVE JANSSON  och hennes ORD, TANKAR, TECKNINGAR, KRUMELURER ...

Trösterikt

Fast. . .   allt det hon skapat under sina 100 år här i jordelivet, finns förstås kvar för oss, som än så länge är kvar här i Mumindalen!!! 'Jämmerdalen' höll jag på att skriva... men obs! att jag stannar gärna kvar här lite till, om det går ... jämmerdal eller inte!


 Tack vare den avancerade tekniken kan vi ju när som helst och t ex redan just här och nu lyssna och titta på denna livslevande videointervju med Tove Jansson

  -En bra språkövning också, för dig, (som i likhet med mig!), har intresse åt det hållet... åt språkvariationshållet, dvs.

  TANKAR FÖR DAGEN   Till sist här idag - denna Alhelgonahelg - när novembersolens strålar  verkligen har försökt göra sitt bästa här i västra Götaland i Sverige att värma och muntra upp oss inför den stundande mörka och kalla årstiden, så kan vi dessutom trösta oss en smula nu också med att lyssna på denna vackra

      'Höstvisa' ,

 som  Tove Jansson lämnat efter sig (med musik av Erna Tauro).

 *    *     *

 PS   TACK till dig, Säve (som kommit långväga ifrån):  för att du var med mig, konvalescenten,  tände ljus på kyrkogården och var mig till trevligt sällskap hela mörka Allhelgonahelgsaftonen!  viiu

 --------